Arkiv

2016-03-01 - Socialstyrelsens nya riktlinjer - vård vid astma och KOL

Rekommendationerna i tillstånds- och åtgärdslistan rangordnas från 1 till 10: högsta prioritet 1 är viktigast. Några exempel vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är: motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP) (prioritet 2, rad K03.14), vid exacerbation, dyspné med eller utan sekretproblem.

Luft och sekret/slem inne i luftvägar/luftrör i lungorna är kända problem vid lungsjukdomar. Dessutom är det viktigt att våga vara tydlig med det – för patientens bästa. Då bör man använda metoden PEP: andningsträning med ett hjälpmedel – andningstränare med andningsmotstånd på utandning, kallas även andningshjälpmedel med utandningsmotstånd, etc. Där andningsmotståndet skapar ökad lungvolym och högre tryck (cm H₂0), inne i luftvägar/luftrör i lungorna, vilket rensar lungorna. Via luftstrupen. Självklart passerar också luften – därav namnet luftstrupe. Som tur är, passerar mat och dryck en annan strupe – matstrupen.

Andra exempel är när man mäter lungkapaciteten, luftflöde (l/s) med, Spirometri (prioritet 1, rad D00.21). Rökstopp (prioritet 1, rad K03.05).

Mätning av fysisk kapacitet mätt med sex minuters gångtest, (6-minute walking test (6MWT)), (prioritet 2, rad K04.09). De rekommenderar att man utför endast ett sex minuters gångtest, och om man vill utföra två under samma dag, föreslår de det andra sex minuters gångtestet efter 60 minuters paus! Noterbart är att i den slutliga versionen, efter april 2015, så har sex minuters gångtest ändrats från högsta prioritet 1 till prioritet 2.

Socialstyrelsens Dödsorsaksregister 2014, döda under ett år:

Det finns dock ingen statistik på vilka behandlingar dessa har fått. Det skulle vara intressant för att veta hur många som kan ha dött i onödan.

2013-01-24 - Patientfall

Det finns exempel på goda resultat, när både patient och omgivning samarbetar och tar ansvar för god hälsa. Betydelsen av ansvar blir ännu tydligare, när WHO:s ICF beskriver olika omgivningsfaktorer som påverkar god hälsa. Dessutom är det känt, internationellt och inom vården - patienten ska stå i centrum. Men för god hälsa och därmed minskade kostnader, måste patienten få information och stöd från omgivningen, så att patienten kan utföra relevanta metoder. Ett bra exempel är när information ges om varför man ska tvätta händer för bättre hygien. Det innebär också för omgivningen att de inte behöver tveka om att ge muntlig och/eller skriftlig information angående andningsträning med andningsmotstånd - för patientens bästa. Exempel på patientfall

2010-12-22 - Sångfunktionen behöver förbättrad andningsmuskulatur

Det är väldokumenterat att specifik andningsträning med andningsmotstånd påverkar våra funktioner och hälsa positivt, men flera vet inte hur andningsmuskulaturen ska tränas.

I en studie utförd på studerande som hade tränat klassisk sång i cirka fem år kunde det påvisas att de som tränade specifik andningsträning med andningsmotstånd, fick en signifikant förbättrad in- och utandningsmuskulatur vilket medförde att sångfunktionen förbättrades signifikant. [1].

Källor:
1. Nam do H, Lim JY, Ahn CM, Choi HS. Specially programmed respiratory muscle training for singers by using respiratory muscle training device. Yonsei Med J. 2004 Oct 31;45(5):810-7.

2010-11-16 - Motion förebygger förkylningar - men finns det alternativ?

Varför motionera? En skidåkare kan inte ta en paus under ett lopp, då det krävs stora lungvolymer under hela loppet. Men vid andningsträning med andningsmotstånd, går det att sitta och ändå få ökade lungvolymer - möjlighet till paus - man kan läsa en bok, tidning eller se på en film.

En anledning till att motionera är att lungvolymen ökar, små avstängda luftvägar öppnas och luftvägarna blir renare från slem. Vilket minskar risken för förkylningar. Därför att virus och bakterier förökar sig i små lungvolymer, små avstängda luftvägar och slem. När man motionerar andas individen in luft, vid högre ansträngning krävs ökade lungvolymer och därmed högre tryck i luftvägarna. Vid ökade lungvolymer och tillräckligt högt tryck i luftvägarna rensas också luftvägarna från slem. Det syns tydligt när eliten motionerar, till exempel vid skidåkning eller skidskytte. Inget slem före start. Slem under och/eller efter loppet. Och det är luften som eliten andas in och ut, som rensar luftvägarna - bara vanlig luft.

Effekter av andningsträning med andningsmotstånd:

• ökade lungvolymer
• små avstängda luftvägar öppnas
• luftvägarna blir renare - mindre slem, virus och bakterier
• mindre förkylningar.

Personer med små lungvolymer och/eller slem som inte kan motionera, har ett alternativ. Fördelen med det alternativet är att de inte behöver belasta hjärta, arm- och benmuskulatur. Alternativet är andningsträning med ett hjälpmedel: andningstränare med andningsmotstånd. Det är en aktiv metod där individen andas in eller ut luft mot ett andningsmotstånd. Detta påverkar trycket i luftvägarna och som öppnar de små luftvägarna - det är andningsmotståndet som är skillnaden mellan metoden och yoga.

Detta leder till att lungvolymen ökar, till och med de små luftvägarna öppnas vid andningsträning med andningsmotstånd. Vilket har visats med skiktröntgen i en doktorsavhandling av Elisabeth Westerdahl.

Riskfaktorer vid förkylningar:

• små lungvolymer
• små luftvägar är avstängda
• slem
• virus och bakterier ökar slemproduktionen.

När man har mycket slem kan det i värsta fall leda till att man kvävs eller får organsvikt. Därför är det viktigt att få bort slemmet. För att minska slemmet bör andningsträning med andningsmotstånd ske regelbundet. Om man väntar för länge med andningsträning med andningsmotstånd krävs mer tid. Dessutom krävs högre tryck i de små luftvägarna för att få in luft bakom slemmet och därmed få bort det från luftvägarna.

Ovanstående gäller både för friska personer med riskfaktorer som till exempel rökare, gravida eller stillasittande, men även för personer med diagnoser som till exempel KOL eller astma.

2009-09-28 - Orena luftvägar en riskfaktor

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), i begreppet ingår kronisk bronkit, kronisk luftrörskatarr samt emfysem [1]. Dödligheten i KOL är underskattat då KOL anges som en bidragande orsak istället för grundorsaken till dödsfall, eller inte anges alls [2]. En majoritet har inte fått rätt diagnos och KOL diagnostiseras i regel när personen är över 50 år [1].

I en studie under åren 1991 – 2002 deltog unga personer i åldern 20 – 44 år med normal lungfunktion. Hosta och orena luftvägar var en oberoende och statistisk signifikant faktor för att utveckla KOL, risken var nästan tre gånger så hög jämfört med dem som hade rena luftvägar. Personer med orena luftvägar löpte högre risk att utveckla KOL oberoende rökhistoria. [3].

Hosta och orena luftvägar försämrar lungfunktionen mer än normalt, och medför sjukhusinläggningar hos personer med KOL [4]. Risken att få mer orena luftvägar förvärras vid virus och bakteriella infektioner hos personer med kronisk bronkit [5].

Orena luftvägar och påföljande bakteriella luftvägsinfektioner ökar risken för lungsjukdomar [6]. I studien [7] blev lungfunktionen och syresättningen bättre och luftvägarna renare efter andningsträning med andningsmotstånd. I ett vetenskapligt sammanhang beskrevs andningsträning under första världskriget [8].

2009-08-07 - Förebygg dödsfall vid influensa.

Går det att förebygga dödsfallen på enkelt sätt? Är behandlingen kostnadseffektiv och utan biverkningar?

Vid vanlig influensa beräknas 1000 - 2000 personer dö varje år, och vid kraftigare influensa uppemot 4000, och de flesta dör i lunginflammation.

De utsatta är äldre och vilka som har en underliggande sjukdom: rökare - troligen KOL, svår astma, nedsatt immunförsvar eller övervikt. Det tyder på att riskgruppen är personer med lungproblem.

Behandlingen som ger effekt vid lungproblem har varit andningsträning: andningstränare med ett andningsmotstånd.

• förebyggande
• tidigt stadium
• ett bra hjälpmedel - andningstränare
• rätt andningsmotstånd
• rätt andningsteknik

Med denna behandling minskar antalet och svårighetsgraden av luftvägsinfektioner/lunginflammationer. Det minskar lidandet och inläggningarna för personerna, som i sin tur sparar pengar för samhället, i en del fall hundratusentals kronor. Då ej inräknat de samhällsekonomiska förlusterna.

Problemet med denna behandling är attityden. Det beteendet kan leda till svåra lunginflammationer, personligt lidande och omfattande samhällskostnader.

Källor: Pubmed, Krisinformation, Smittskyddinstitutet, Socialstyrelsen.

Från utbildningssidan:

Tre standardiserade sex-minuters gångtest genomförda under samma dag... [PDF]

Kondition- och styrketräning är en viktig behandlingsmetod [1] som brukar rekommenderas för KOL-patienter [2], och där behandlingseffekten kan utvärderas med bland annat gångtest.

Det mest använda och etablerade gångtest internationellt sett är 6-minuters gångtest [3]. Men det är dokumenterat att gångtest är dåligt standardiserade och därmed blir det oklart vad variationerna beror på [4]. Därmed kan vi bara spekulera om det är inlärningseffekt eller behandlingseffekt som påverkar gångsträckan [4].

Flera studier har visat en inlärningseffekt med upprepad administrering [5, 6, 7]. I den här studien som genomfördes 2003-2004 i Södermanlands län, Sverige, ökade medeldistansen med 14 m (3,7%) över de tre första testen och mellan två och tre endast 3 m (0,7%), vilket var en mindre inlärningseffekt än i andra studier.

Betydelsen av att standardisera understryks också av World Health Organization (WHO). De har utvecklat International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), och vid bedömning av en persons förmåga vid aktivitet, bör omgivningen standardiseras för att begränsa antalet faktorer som påverkar en persons förmåga.

ICF understryker även värdet av att tydliggöra olika faktorer. Då vore det lämpligt att de som utför test förklarar vilka faktorerna är, och på vilket sätt faktorerna är standardiserade. Orsaken är att bedömningar kan vara komplexa därför att skillnader i testresultat kan bero på både fysiologiska och psykologiska faktorer samt omgivningsfaktorer. Det innebär också att variationerna och kombinationerna är många gällande; metodik, instruktioner, antalet test, vila mellan varje test, kroppsspråk, fraser, tidsangivelser, uttal, etc. [8, 9, 10, 11, 12, 13].

Vid kommunikation påverkas vi av kroppsspråket, ordens innebörd, uttal, tonfall, etc. Den viktigaste faktorn är kroppsspråket. Ett bra exempel på en sådan liten detalj i kroppsspråket men som har stor betydelse när politiker framträder, är deras egna händer. Förekommer handrörelser eller är händerna blickstilla?

En person kan också uttala "ordning och reda" på många olika sätt. Om ytterligare tio personer till ska uttala orden, då förstår man att variationerna blir lika många som antalet talare vid kommunikation. En orsak till variationerna kan bero på svårigheten att standardisera människor?

Detta förklarar fördelen med en CD-spelare (eller annan digital audio), och varför den minskar antalet faktorer som kan påverka en persons förmåga vid bedömning. Slutligen, och med tanke på ICF, finns det förutsättning att den här studien har bidragit till att man på ett enkelt sätt, kan undvika att upprepa fel vid bedömningar.

• Snabbt och enkelt - mindre arbetsmoment
• En platå efter två gångtest
• Räcker med två gångtest
• 20 minuters vila mellan varje gångtest [5, 6]
• Liten inlärningseffekt:
• Väl standardiserad metod
• Specifik metodik
• Liten "observer-expectancy effect"
• CD-spelare (ingen kalibrering behövs)

• Minimalt kroppspråk
• Utförligt standardiserade instruktioner
• Inget fumlande med tidtagaruret
• Exakta tidsangivelser
• Alltid samma:
• Tidsangivelser
• Fraser
• Uttal
• Tonfall
• Läshastighet

Kommentar: Betydelsen av studien som genomfördes 2003-2004; Kenneth Eliasson, Eva Denison. Tre standardiserade sex-minuters gångtest genomförda under samma dag hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Abstraktbok SjukgymnastDagarna 26-28 oktober 2005. p. 16. Stockholm, Sverige. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.

Bekräftas och diskuteras cirka 10 år senare internationellt av bland annat, Fabio Pitta, Rainer Gloeckl och Blagoi Marinov i den vetenskapliga tidskriften, European Respiratory Review, juninumret 2013, Practical recommendations for exercise training in patients with COPD.

Källor:
1. Pauwels RA, Buist ASB, Calverley PMA, Jenkins CR, Hurd SS. Global strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2001;163:1256-1276.

2. ACCP/AACVPR Pulmonary Rehabilitation Guidelines Panel. Pulmonary rehabilitation. Joint ACCP/AACVPR evidence­based guidelines. Chest 1997;112:1363-1396.

3. Solway S, Brooks D, Lacasse Y, Thomas S. A qualitative systematic overview of the measurement properties of functional walk tests used in cardiorespiratory domain. Chest 2001;119:256-270.

4. Enright PL, McBurnie MA, Bittner V, Tracy RP, McNamara R, Arnold A, Newman AB. The 6-minute walk test: a quick Guidelines for the six minute walk test. Chest 2003;123:387-398.

5. Iriberri M, Gáldiz JB, Gorostiza A, Ansola P, Jaca C. Comparison of the distances covered during 3 and 6 minute walking test. Respir Med 2002;96:812-816.

6. McGavin CR, Artvinli M, Naoe H, McHardy GJR. Dyspnoea, disability, and distance walked: comparison of estimates of exercise performance in respiratory disease. BMJ 1978;2:241-243.

7. Knox AJ, Morrison JFJ, Muers MF. Reproducibility of walking test results in chronic obstructive disease. Thorax 1988;43:388-392.

8. Adsett J, Mullins R, Hwang R, Hogden A, Gibson E, Houlihan K, Tuppin M, Korczyk D, Mallitt KA, Mudge A. Repeat six-minute walk tests in patients with chronic heart failure: are they clinically necessary? Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2011;18(4):601-6.

9. Jenkins S, Cecins NM. Six-minute walk test in pulmonary rehabilitation: do all patients need a practice test? Respirology 2010;15(8):1192-6.

10. Waatevik M, Johannessen A, Hardie JA, Bjordal JM, Aukrust P, Bakke PS, Eagan TM. Different COPD disease characteristics are related to different outcomes in the 6-minute walk test. COPD 2012 ;9(3):227-34.

11. Bruyneel M, Jacob V, Sanida C, Ferrali O, Ameye L, Ninane V, Sergysels R. Determining factors of walking distance during 6-minutes walk test in COPD patients. Rev Mal Respir 2012;29(9):1104-10.

12. Spruit MA, Watkins ML, Edwards LD, Vestbo J, Calverley PM, Pinto-Plata V, Celli BR, Tal-Singer R, Wouters EF. Determinants of poor 6-min walking distance in patients with COPD. Respir Med 2010;104(6):849-57.

13. Walterspacher S, Schlager D, Walker DJ, Müller-Quernheim J, Windisch W, Kabitz HJ. Respiratory muscle function in interstitial lung disease. Eur Respir J. 2012 Dec 20. [Epub ahead of print]